Underbara gamla annonser från Kodak. Det var de unga kvinnorna som skulle bli fotografer. Man tänker ju genast på våra modebloggerskor och alla andra tjejer som springer runt med kameror idag, vad likt! Tänk om tex apple skulle börja rikta sin reklam mot unga kvinnor idag… så jävla moderna var vi 2012 ja.
Reklamvykort från Kodak.
Det är nyttigt att vara “ledig” mellan varven, man lär sig mycket om sig själv. Som att jag nog är rätt driftig trots allt. Minsta lilla ledighet ska fyllas med meningsfulla sysslor i lagom dos. Så när jag har varit arbetslös har jag kanaliserat min mormor och bakat mycket. Det finns absolut de som bakar mer, men jag kan se det så här i efterhand som något slags projekt jag gav mig in i, som jag inte är inne i längre! Jag har några favoriter som stannat kvar, bakningar som jag har gjort så mycket att jag känner mig trygg i att göra dom igen utan att det ska ta över mitt liv typ. Jag trodde att bakandet skulle följa mig mer än vad det har gjort, jag lagar inte ens mat så som jag har gjort förut. Är det inte fascinerande? Hur ett intresse som var så stort så det nästan skrämde mig ibland kunde försvinna så lätt?
Housewife
Så fort jag ska göra något jag inte egentligen är så förtjust i så försöker jag hitta nån annan anledning till att göra det. Där jag nu jobbar äter vi ute ofta på lunchen, och jag fick i början lite panik av att lägga så mycket pengar på mat jag skulle kunna laga hemma. Tills jag insåg att det var ganska skönt att slippa laga varenda kväll så det räckte till lunch osv… Nu försöker vi laga ett eller två storkok på helgen så vi kan värma upp när vi kommer hem från jobbet, eller skita i det. Och lunchen ägnar jag åt att äta sånt jag aldrig har ätit förut, som polenta. Har det blivit tillagat av en jäkla kock och man inte är så förtjust i det, då vet man ju och slipper köpa en förpackning för att prova hemmea. Jag försöker också ofta välja fisk när jag äter ute, för jag har lite svårt för fisk och då blir det inte av att jag lagar till det hemma och då finns det heller inga favoriträtter med fisk och fisk är nyttigt. Jag vill leva nyttigt. Jag låter duktiga kockar laga fisk åt mig så jag lär mig och kan inspireras till stordåd när jag väl lagar hemma.
Så sammanfattat. Jag börjar känna mig så jävla city. Jag äter ute, jag åker tunnelbana varje dag (i och för sig hatar jag det men det känns det som att det är fler som gör och jag tar hellre tbanan än BEVAREMIG en bil!!) och har börjat se de individuella husen bland skogen av byggnader igen. Det är kanske snarare nu jag börjar förvandlingen till en riktig housewife, från en bondmora med brukscupcakes så att säga (jag har aldrig varit duktig på dekor) till en stadsbrutta med klackeskor och middagar med folk man egentligen inte tycker om och måste starta intriger med för att nåt ska hända? Jag hoppas på ett mellanting här, har till exempel gärna middagar med människor jag tycker om, bjuppa på brukscupcakes och få lön.
jag blir inte mer torr på vintern som alla andra. min stackars make blöder näsblod på vintern för att slemhinnorna i näsan blir så torra, men jag går genom kylan utan några hinder! skillnaden mellan sommar och vinter i hudsammanhang är att jag av bekvämlighet tar med mig en liten tub handkräm för knogarna, de behöver smörjas in kanske en gång i veckan för att inte känna strama. inget egentligt problem om man jämför med alla de som blir snustorra… vars händer blir knallröda och “brinner” när de smörjs in med apotekets bästa hudkräm.
så döm om min förvåning när MINA SKINKOR är torrare än nåt någonsin har varit torrt på denna hudkropp!! va fan är det?!
kom hem från träning och vill bada i en balja fylld med chai. tog en kopp att dricka ur istället, och tog den här fantastiska bilden ovan. jajjemen. länge har jag undrat varför min hemmachai inte blir lika god som caféchai. sen såg jag hur den senare görs. det är ju inget te i!! bara smaksiraper och kryddor och skummad mjölk! eeeeewwww (och samtidigt, inte konstigt att den är så jäkla god)
nu grubblar jag bara på vilket som är sämst, caféchai eller mina oboyorgier?
stressen sitter fortfarande i
“vart är den?” nä, inte 40 mil bort, grejen är ju här med mig! (förutom, eh, vigselringen… den ligger på en byrå 40 mil bort, jag la den där för att inte tappa bort den. score! får nog hämta den snart, det är ändå bara en tidsfråga innan jag får sj-abstinens)
“usch imorrn måste jag åka…” bara till stan, tar en halvtimme!
“ååh jag har ju inte hunnit att…” gör inget! jag kan göra det när som helst! kanske mitt i veckan!
försökte verkligen motivera detta på nåt smart sätt men det blev bara hjärndött. det är en mänsklig rättighet att få vara lite hjärndöd ibland, och när jag vill vara hjärndöd går jag in på sofis snapshots och tankar jetset, flärd och gränslös ytlighet. nån ska rapportera om det också! sa stammisen på perezhilton.com…
foto: Mattias Ahlm/SR
vi är ju många invandrare i Alby, och jag är invandrad från Ångermanland. jag åkte skidor till skolan och efter skolan, stog vid sidan av skoterspåret när mina vänner for förbi med sina skotrar. sen skidade jag vidare. följde ibland nåt djurs spår utanför skoterspåren, i spårskidor så man kom ner rätt djupt i snön och det kan knappast kallas att ‘åka’ nånting 
men kul var det!
ikväll kunde jag inte hålla mig, det är så jävla fin snö här nu så jag rotade fram mina old school-pjäxor och pappas gamla skidor för en runda i elljusspåret. trots att skidornas spann är stendött och spännet på ena skidan lossnade stup i kvarten, för att inte tala om bakglidet, så blev det två helt jävla underbara varv!
jag hoppas det kommer snö till Sthlm också, jag vill åka i lida! det pratas om konstsnö bara det blir kallt nog, men det tror jag inte räcker till mina behov tyvärr. ingen vidrig jäkla skidtunnel heller. skida genom en snötäckt skog är det bästa!
