Housewife

Så fort jag ska göra något jag inte egentligen är så förtjust i så försöker jag hitta nån annan anledning till att göra det. Där jag nu jobbar äter vi ute ofta på lunchen, och jag fick i början lite panik av att lägga så mycket pengar på mat jag skulle kunna laga hemma. Tills jag insåg att det var ganska skönt att slippa laga varenda kväll så det räckte till lunch osv… Nu försöker vi laga ett eller två storkok på helgen så vi kan värma upp när vi kommer hem från jobbet, eller skita i det. Och lunchen ägnar jag åt att äta sånt jag aldrig har ätit förut, som polenta. Har det blivit tillagat av en jäkla kock och man inte är så förtjust i det, då vet man ju och slipper köpa en förpackning för att prova hemmea. Jag försöker också ofta välja fisk när jag äter ute, för jag har lite svårt för fisk och då blir det inte av att jag lagar till det hemma och då finns det heller inga favoriträtter med fisk och fisk är nyttigt. Jag vill leva nyttigt. Jag låter duktiga kockar laga fisk åt mig så jag lär mig och kan inspireras till stordåd när jag väl lagar hemma.

Så sammanfattat. Jag börjar känna mig så jävla city. Jag äter ute, jag åker tunnelbana varje dag (i och för sig hatar jag det men det känns det som att det är fler som gör och jag tar hellre tbanan än BEVAREMIG en bil!!) och har börjat se de individuella husen bland skogen av byggnader igen. Det är kanske snarare nu jag börjar förvandlingen till en riktig housewife, från en bondmora med brukscupcakes så att säga (jag har aldrig varit duktig på dekor) till en stadsbrutta med klackeskor och middagar med folk man egentligen inte tycker om och måste starta intriger med för att nåt ska hända? Jag hoppas på ett mellanting här, har till exempel gärna middagar med människor jag tycker om, bjuppa på brukscupcakes och få lön.

så döm om min förvåning när MINA SKINKOR är torrare än nåt någonsin har varit torrt på denna hudkropp!! va fan är det?!

kom hem från träning och vill bada i en balja fylld med chai. tog en kopp att dricka ur istället, och tog den här fantastiska bilden ovan. jajjemen. länge har jag undrat varför min hemmachai inte blir lika god som caféchai. sen såg jag hur den senare görs. det är ju inget te i!! bara smaksiraper och kryddor och skummad mjölk! eeeeewwww (och samtidigt, inte konstigt att den är så jäkla god)

nu grubblar jag bara på vilket som är sämst, caféchai eller mina oboyorgier?

“vart är den?” nä, inte 40 mil bort, grejen är ju här med mig! (förutom, eh, vigselringen… den ligger på en byrå 40 mil bort, jag la den där för att inte tappa bort den. score! får nog hämta den snart, det är ändå bara en tidsfråga innan jag får sj-abstinens)

“usch imorrn måste jag åka…” bara till stan, tar en halvtimme!

“ååh jag har ju inte hunnit att…” gör inget! jag kan göra det när som helst! kanske mitt i veckan!

ikväll kunde jag inte hålla mig, det är så jävla fin snö här nu så jag rotade fram mina old school-pjäxor och pappas gamla skidor för en runda i elljusspåret. trots att skidornas spann är stendött och spännet på ena skidan lossnade stup i kvarten, för att inte tala om bakglidet, så blev det två helt jävla underbara varv!

jag hoppas det kommer snö till Sthlm också, jag vill åka i lida! det pratas om konstsnö bara det blir kallt nog, men det tror jag inte räcker till mina behov tyvärr. ingen vidrig jäkla skidtunnel heller. skida genom en snötäckt skog är det bästa!

- ät för fan ekologiskt så långt det bara går! ansvaret för att äta ekologiskt ökar med mängden protein, och med hur mycket lyxproblem man försöker bli av med med sin kosthållning. vill du gå ner två-tre kilo? duger inte att smita undan från det ekologiska ansvaret då, du måste kunna betala vad din kost ska kosta. inga svältande barn ska behöva dö för att du vill tappa några kilon. lider du av fetma och/eller riskerar diabetes och vet eller vill testa om de här kosterna är bättre för dig än den traditionella? som du trevliga tjej jag träffade, som efter lchf blev av med all sin vuxenakne! jag kan inte gnälla där, men man hoppas att man även då har ett betalande jobb som kan ge en en lön som gör att man kan prioritera den där hälsosamma kosten. om den förändrar ditt liv, är den då inte värd att betala för? har man råd, så väljer man banne mig den högvärdiga ibland lite dyrare men bättre tillverkade medicinen, ju.

det är upp till var och ens eget samvete, men SATAN VAD LESS JAG ÄR på folk som ska lyxbanta och köper på sig finkött från brasilien och tyvärr inte har råd med ekoägg för att de ju ska äta så jäkla många… en högproteinkost funkar INTE etiskt om man inte är beredd att äta annat än oxfilé och fulfiskad fisk. dessutom, ska man in på banan, så ska man passa på att lära sig mer om grönsaker, så man får tag i de mest värdefulla grönsakerna varav en del faktiskt går att odla i sverige utan allt för mycket resurser. sitt inte där med en jäkla oxfilé till måndagsmiddagen och fyll ut med nån vattnig jävla isbergssallad med växthusodlad vintertomat. har du valet att välja ny kosthållning har du också valet att göra hemläxan ordentligt och inte bara äta godis (=finkött). väldigt många har de här valmöjligheterna när det kommer till kritan och vi har alla ett ansvar för att världen ska kunna fucking överleva våra utseendebekymmer!

man kan inte lyckas jämt, och ingen är perfekt, och nog vet jag hur det är svårt med det ekonomiska ibland, men de flesta av oss har råd att i alla fall sträva mot ett visst mål, och jag blir TOKIG på hur det flödar av de här proteindieterna utan att någon någonsin nämner miljön. skämmes framträdande kostteoretiker för att ni inte också nämner det etiska ansvaret med en högprotein-kost!

Murmansk in motion from Alexander on Vimeo.